Vi behöver kontakt med naturen – hur får vi det?

Minskad biodiversitet, det vill säga biologisk mångfald, är tydligast där största delen av människorna bor, det vill säga i städerna. Även människans välbefinnande och hälsa är beroende av biodiversitet.

Naturens mångfald, det vill säga biodiversiteten, utgör grunden för människans existens. I frågan om sådan biodiversitet från vilken människan får mat, energi eller olika material har detta redan länge varit känt. Först under senare år har man upptäckt ett direkt samband även mellan sådan biodiversitet som inte kan ses med blotta ögat och människans hälsa. Till följd av en hög hygienstandard, urban livsstil och minskad kontakt med naturen har mikrofloran i människokroppen blivit ensidigare, vilket har ökat risken för immunstörningar såsom atopi, diabetes och allergier.

Banbrytande finländsk forskning

Aki Sinkkonens forskningsgrupp ADELE visade först i världen att en introduktion av biodiversitet på daghemsgårdarna har positiva effekter på mikrofloran i barnens kropp och immunsystemets funktion.

En ökad kontakt med naturen bidrog till en mångsidigare mikroflora på barnens hud redan på en månad. Tarmfloran hos de barn som fått en grön gård blev likartad som tarmfloran hos de barn som dagligen besöker skogen. De positiva förändringarna avspeglades också på blodvärdena. Resultaten backar upp antagandet att kontakt med naturen förebygger störningar i immunsystemet.

Brist på kontakt

Kontakt med naturen kan på många sätt påverka den fysiska och psykiska hälsan, såsom förekomsten av immunförmedlade sjukdomar och det mentala välbefinnandet. Vi behöver direkt eller indirekt kontakt med växtlighet, jord och många slags organiska material.

I stadsbornas livsmiljö är det inte alltid möjligt att regelbundet kommat ut till grönområden eller i närnaturen och där exponeras för naturen. Det här gäller i synnerhet känsliga människogrupper, som barn och äldre. En person kan eller vill nödvändigtvis inte söka kontakt med naturen, eftersom den inte förstår dess effekt på det egna välbefinnandet. Då grönskan och de levande organismerna i livsmiljön minskat har också den oavsiktliga kontakten med naturen och genom det med en mångformig mikroflora minskat. Asfalt bidrar inte till att man på skorna eller med hunden får med sig hem hälsofrämjande biodiversitet som inte kan ses med blotta ögat.

BIWE undersöker

Hur kan man då öka kontakten med naturen i boendemiljön? Och hur kan man i synnerhet öka den oavsiktliga kontakten med naturen med tanke på människor som inte regelbundet kan eller vill söka sig till närnaturen eller grönområden? Dessa frågor forskas det i inom projektet BIWE – Välbefinnande genom biodiversitetsinterventioner som finansieras av STN.

Utvecklingen av en god och riklig mikroflora kräver naturligtvis näring och livsmiljöer, med andra ord mångformig växtlighet. Även dött organiskt material, som till exempel murknande trä, bidrar till utvecklingen av en god mikroflora. Vi behöver alltså en målmedveten diversifiering av boende- och vistelsemiljöerna.

I praktiken går projektet BIWE på djupet med hur man ska öka biodiversiteten i städerna på sätt som ökar invånarnas medvetna och oavsiktliga kontakt med naturen, det vill säga vardagliga kontakter med naturen. I studien diversifieras gårdar genom att ta in bland annat växtlighet, odlingslådor, organiskt täckningsmaterial och rötträd. De boende får anvisningar om hur de genom skötsel av gården kan främja biodiversitet och samtidigt jordmånens och växternas välbefinnande, som till exempel att lämna kvar löv från träden att förmultna på gräsmattan. Det görs uppföljning av gårdsplanernas och de boendes mikroflora samt immunsystemets motståndskraft hos de boende. Genom frågeenkäter är syftet också att utreda om det upplevda välbefinnandet för de boende, attityderna och de medvetna sätten att få kontakt med naturen förändras under studien. Med hjälp av geodata undersöks också den effekt växttäcket i omgivningen har på gårdsplanernas biodiversitet och mängden mikroflora.

Tvärvetenskaplig forskning

Projektet BIWE sammanför forskare inom miljövetenskap, mikrobiologi, stads- och landskapsplanering och arkitektur, medicin samt miljöpsykologi. Konsortiet utgörs av Naturresursinstitutet (Luke) och Tammerfors universitet och det leds av Aki Sinkkonen från Luke.

Studien i bostadsområden genomförs i Helsingfors, S:t Karins och Lahtis. Dessutom görs biodiversitetsinterventioner också på gårdsplaner till servicehus avsedda för specialgrupper. För barn som hör till diabetesriskgruppen genomförs en egen forskningsdel där det testas om exponering för mikrofloran i naturen påverkar immunsystemets reaktioner. Eftersom alla delar av forskningen inkluderar människor har man ansökt om godkännande av Nationella kommittén för medicinsk forskningsetik.

Projektet BIWEs 36 samarbetsparter gör det möjligt att genomföra interventionerna och öka den ömsesidiga förståelsen för de metoder och sätt genom vilka biodiversiteten kan ökas i boendemiljön. Vid sidan av projektaktörer har samarbetsparterna en viktig roll i att informera stads- och miljöplaneringen och byggandet, fostran, vårdsektorn, beslutsfattare och invånare om nya insikter och god forskningsbaserad praxis.