Stadsbornas villaträdgårdar förvildades – positiva effekter på mikrobiom och inflammationssvar redan efter tre månader, död ved i grannskapet hade också betydelse

I en färsk finländsk studie konstaterades att förvildning av hemträdgårdar påverkade hudens och munhålans mikrobiom samt var kopplad till kroppens inflammationssvar. Dessutom var mängden död ved i närområdet kopplad till sammansättningen och funktionen hos människans mikrobiom. Detta lyfter fram död ved som en ny indikator för miljörelaterad hälsa.

Urbanisering och minskad biologisk mångfald har minskat människors kontakt med miljöns mångsidiga mikrobiom. Exponering för naturens mikrober stöder immunsystemets normala utveckling och reglering. Minskad exponering har bedömts vara en av faktorerna bakom den ökande förekomsten av allergier, astma, typ 1-diabetes och andra immunmedierade sjukdomar. Enligt den nya studien kan förvildning av hemträdgårdar diversifiera invånarnas hud- och munmikrobiom samt vara kopplad till kroppens inflammationssvar. Studien visade också att mängden död ved i närområdet var kopplad till sammansättningen av människans mikrobiom och dess metaboliska vägar.

”Den nu publicerade studien, som genomfördes i stadsträdgårdar, är den första där man konstaterade att effekterna av att förvilda den egna hemträdgården och skötselpraxis kan sträcka sig från den egna trädgården ända till människans mikrobiom och immunsystemets funktion. Unikt är också att mängden död ved i grannskapet var kopplad till människans mikrobiom och dess metaboliska vägar”, berättar forskaren Aki Sinkkonen från Östra Finlands universitet, som ledde studien.

Studien publicerades i den ansedda internationella tidskriften Microbiome. Studien omfattade 36 privata villaträdgårdar. Av dessa förändrades 21 trädgårdar till mer naturlika genom att bland annat tillföra mångsidig vegetation, död ved, träflis, mikrobiomrikt odlingssubstrat och lövkomposter. Deltagarna i de förvildade trädgårdarna uppmanades dessutom att tillämpa kontrollerad icke-skötsel, till exempel att låta höstlöv förmultna istället för att räfsa bort dem och att omvandla gräsytor till ängar. I kontrollgruppens 15 trädgårdar fortsatte skötseln på vanligt sätt. Deltagarna skötte aktivt sina trädgårdar redan innan studien inleddes.

Läraren och forskaren Laura Uimonen från Tammerfors universitet planerade trädgårdsförändringarna tillsammans med invånarna i enlighet med studiens mål. Samma mall användes på varje trädgård, där placeringen av gröna element beslutades tillsammans med invånarna.

”Invånarnas entusiasm var en av projektets största styrkor. Den gemensamma planeringen hjälpte till att skapa trädgårdar som stödde både den biologiska mångfalden och studiens mål. Det var belönande att se hur människor tog de förvildade områdena till sitt hjärta och följde deras utveckling som en del av sin vardag!”, säger Uimonen.

Effekterna av den förvildade trädgården synades i hudens mikrobiom

Deltagarnas hud- och munmikrobiom samt inflammationsmediatorer i saliven följdes under tre månader. Mångfalden i hudens mikrobiom kvarstod längre in på hösten hos invånarna i de förvildade trädgårdarna än hos dem i kontrollträdgårdarna, trots att tiden utomhus minskade i båda grupperna. Hos invånarna i de förvildade trädgårdarna ökade särskilt bakterier som förknippas med naturmiljöer, medan den relativa förekomsten av bakterier kopplade till infektioner minskade på huden. Resultaten tyder på att tillförsel av mikrobiomrika naturelement nära gångstråk och vistelseytor kan öka kontakten med miljöns mikrober och därmed påverka hudens mikrobiom.

”Särskilt intressant var att skillnaderna mellan grupperna framträdde trots att trädgårdsskötsel bedrevs i båda grupperna och tiden utomhus minskade mot hösten. Resultaten tyder på att det inte bara är hur mycket man arbetar i trädgården som är avgörande, utan också vilken typ av trädgård som omger oss. En vildare, mer naturlik trädgård med död ved och så kallad kontrollerad icke-skötsel kan erbjuda en mer mångsidig mikrobiell exponering än en traditionellt skött trädgård”, berättar studiens huvudförfattare Marja Roslund från Naturresursinstitutet.

Förändringar i munhålans mikrobiom och inflammationssvar

Effekterna av trädgårdsförvildningen synades också i munnen. Redan under tre månader observerades förändringar både i munhålans mikrobiomsammansättning och i mikrobernas funktionella egenskaper. De funktionella förändringarna visade sig bland annat som förändringar i metaboliska vägar, till exempel en möjlig minskning av nedbrytningsvägen för aminosyran histidin. Docent Olli H. Laitinen från Tammerfors universitet, som ledde de biokemiska och immunologiska analyserna, konstaterar:

”Förändringen kopplad till histidinnedbrytning är förknippad med aminosyrametabolismen och immunsystemets funktion. Detta kan tyda på att en diversifiering av miljöns mikrobiom påverkar munhålans mikrobioms funktion och därmed interaktionen mellan den och kroppen.”

En större mångfald i munhålans mikrobiom var dessutom kopplad till lägre nivåer av den inflammationsrelaterade mediatorn IL-6 i saliven. Endast hos de vuxna vars hemträdgårdar hade förvildats var plockning av bär och frukt på hösten kopplad till signalämnen som reglerar immunsystemets funktion, såsom det inflammationshämmande IL-10.

”Även om studien inte undersökte faktiska sjukdomseffekter stödjer observationerna biodiversitetshypotesen, enligt vilken exponering för biologisk mångfald kan främja immunsystemets normala funktion”, säger Laitinen.

Mängden död ved berättar om miljöns mångfald

Ett av studiens intressanta fynd gäller död ved. Ju mer död ved det fanns i deltagarnas närområde, desto fler mikrober kopplade till naturmiljöer påvisades på deras hud och i munhålans mikrobiom. Död ved har länge ansetts vara en viktig indikator för biologisk mångfald, eftersom den erbjuder livsmiljö för en rik uppsättning bakterier, svampar och andra organismer.

”Denna studie ger död ved ett nytt perspektiv kopplat till människans hälsa: mängden död ved i närområdet var kopplad till sammansättningen och funktionen hos människans mikrobiom”, understryker Sinkkonen.

Resultaten tyder på att mängden död ved skulle kunna fungera som ett mått på miljörelaterad hälsa, som inte bara berättar om miljöns mångfald utan också om den mikrobiella exponering människan får och dess möjliga hälsoeffekter.

”I framtiden skulle död ved kunna komplettera de mått som baseras på grönområdens mängd och växtarter, vilka traditionellt har använts inom miljömedicinsk forskning”, fortsätter Sinkkonen.

Mot hälsosammare stadsmiljöer

”Studiens resultat tyder på att städernas trädgårdar, parker och andra grönområden bör planeras mer naturlika än i dag och lämna utrymme för vild natur. I praktiken innebär detta till exempel att diversifiera växtfloran, använda död ved och träflistäcken samt att inte samla bort allt organiskt material från trädgården utan låta det brytas ner på plats. Sådana lösningar kan öka människors exponering för miljöns mikrober”, uppmuntrar Sinkkonen och Roslund.

”Längre och mer omfattande studier behövs för att klarlägga hur långvariga de observerade förändringarna är och hur de påverkar hälsan på lång sikt. Redan nu erbjuder resultaten nya perspektiv på hur stadens natur kan utvecklas till stöd för både människans och den övriga naturens välbefinnande. Samtidigt belyser de betydelsen av naturliga livsmiljöer som död ved som en del av en hälsosam stadsmiljö”, fortsätter Roslund.

Studie: Roslund m.fl. (2026) Neighborhood deadwood and yard rewilding modulate commensal microbiomes and inflammatory signals among urbanites, Microbiome. https://link.springer.com/article/10.1186/s40168-026-02413-w

Från Tammerfors universitet deltog forskningsgrupperna ledda av docent Olli Laitinen i virologi och professor Juho Rajaniemi i samhällsplanering. Den vetenskapliga artikeln från det gemensamma forskningsprojektet mellan Naturresursinstitutet, Helsingfors universitet och Tammerfors universitet publicerades i tidskriften Microbiome.

Mer information:
Universitetsforskare Aki Sinkkonen, Östra Finlands universitet, aki.sinkkonen@uef.fi, +358 50 572 4875
Specialforskare Marja Roslund, Naturresursinstitutet, marja.roslund@luke.fi, +358 29 532 2256
Universitetsforskare Olli Laitinen, Tammerfors universitet, olli.laitinen@tuni.fi, +358 50 342 7273
Forskardoktor Laura Uimonen, Tammerfors universitet, laura.uimonen@tuni.fi, +358 50 464 9758