Probiotiska bakterier saknas i näringsrekommendationerna

Mikrobiologisk mångfald, som är bra för hälsan, saknas både på tallriken och i vår tarm. Enligt en rapport från Naturresursinstitutet (Luke) och Tammerfors universitet kan intag av trygga markmikroorganismer främja utvecklingen av tarmbiota och immunförsvaret och ha en positiv effekt på vår mentala hälsa.

Människan har under sin evolution exponerats mot marklevande mikroorganismer, vilket är avgörande för utvecklingen av tarmbiota och immunförsvaret. Idag saknas mångfalden av marklevande mikroorganismer både på tallriken och i tarmarna. Enligt en nyligen publicerad rapport kan detta vara en bidragande orsak till många av de hälsoproblem som vi tampas med.

Vår tarmbiota, det vill säga bakteriesammansättningen i tarmsystemet, har utarmats som ett resultat av urbanisering, västerländsk kost samt den globala förlusten av biologisk mångfald. Samtidigt har kroniska, icke smittsamma inflammatoriska sjukdomar blivit vanligare i urbana samhällen. Obalans i tarmbiota har kopplats med bland annat fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, inflammatoriska tarmsjukdomar, sjukdomar i det centrala nervsystemet och allergier.

-Mikrobsammansättningen i vårt tarmsystem må vara passlig för vår urbaniserade livsmiljö, men den strider mot vår mänskliga biologi, Forskardoktor Marja Roslund från Naturresursinstitutet kommenterar resultat av rapporten, som publicerats i tidskriften People and Nature.

Det behövs mer forskning i fördelarna med att äta markbiota

Forskardoktor Roslund med docenterna Aki Sinkkonen och Olli Laitinen gjorde en omfattande litteraturöversikt över vetenskapliga belägg på fördelarna och nackdelarna med att äta marklevande mikroorganismer.

Enligt rapporten har humanförsök bevisat att exponering mot markmikroorganismer påverkar människans tarmflora, vilket kan ha en positiv effekt på immunförsvaret. Det har till exempel konstaterats att i familjer som sysslar med trädgårdsskötsel sprids markmikroorganismer till hela familjens tarmflora, även om bara en i familjen aktivt arbetar i trädgården. Djurförsök har visat att exponering mot markmikroorganismer kan normalisera tarmfunktionen, förebygga allergier och autoimmuna sjukdomar samt minska ångest och stress.

I översikten kartlade forskarna också sådana luckor och problem i den befintliga forskningen som har utgjort hinder för forskningen i och användningen av probiotiska markmikroorganismer.

-I vår litteraturgenomgång kunde vi inte hitta en enda studie där människor skulle ha givits trygga och undersökta markmikroorganismer i probiotiskt syfte. Studierna har snarare fokuserat på riskerna med att äta markmikrober än fördelarna, vilket är en kritisk lucka i forskningen, säger Roslund.

Trygga markmikrober kan upptas i näringsrekommendationerna

I många kulturer har människor ätit jord, antingen oavsiktligt eller avsiktligt för att driva ut skadliga ämnen ur kroppen eller avhjälpa brist på näringsämnen. Hos en del ursprungsfolk är detta fortfarande vanligt, särskilt under graviditet. Man kan också få i sig markmikroorganismer utan att vara medveten om det.

-Vi äter markmikroorganismer eftersom de oundvikligt följer med växter som vuxit i jord. Eller åtminstone om vår kost innehåller olika slags ekologiskt odlade grönsaker som vuxit i ren mylla med en mångfald av mikroorganismer, säger Sinkkonen.

Däremot är det inte tryggt att inta markmikroorganismer genom att äta jord, eftersom den kan innehålla sjukdomsalstrare och skadliga ämnen. Jorden kan innehålla tunga metaller, oljekolväten, mikroplatser och läkemedelsrester. Dessutom kan där finnas antibiotikaresistenta bakterier och sjukdomsalstrare, som bandmask.

I de fall där probiota har konstaterats främja tarmbalans och tarmhälsa har de innehållit endast en eller två väl undersökta bakteriestammar. Mikrobiell mångfald har inte beaktats i studierna, trots att den enligt forskningen har positiva effekter på hälsan.

-Vi behöver nya tekniska lösningar och framför allt forskning och utveckling för att tillvarata de positiva hälsoeffekterna av markmikroorganismer och samtidigt undvika riskerna med att äta jord. De utvecklingsinsatserna kan ge enorma fördelar för folkhälsan och samhällsekonomin, säger Laitinen.

Studien finansierades av Valio Ab. Litteraturöversikten genomfördes i samarbete med Naturresursinstitutet och Tammerfors universitet i programmet Förlust av biologisk mångfald i ett miljö- och samhällsperspektiv (BIOD), som ingår i projektet Välfärd genom biodiversitetsinterventioner (BIWE). I studien deltog från Naturresursinstitutet forskardoktor Marja Roslund och docent i miljöekologi Aki Sinkkonen samt från Tammerfors universitet docent i molekylär virologi Olli Laitinen.

Publikation: Scoping review on soil microbiome and gut health – are soil microorganisms missing from the Planetary Health Plate?

Nyheten publiceras på Lukes webbplats 25.4.2024.

Mer information lämnas av Marja Roslund, forskardoktor, marja.roslund@luke.fi, +358295322256